Födelsedag i Stockholm

Födelsedagen firade jag med att ta pendeln in till vår vackra huvudstad, där jag träffade min kära vän Petra över en långlunch. Vi åt en smarrig pasta på TGIF. Mycket trevligt! En kaffe hann vi också med och den drack vi inne i Sturegallerian. Efter att vi skilts åt gick jag till The Studio, där jag hade tid för make-up, hårstyling och fotografering. Anledningen till att jag hamnade där var att min väninna Nina varit där några veckor tidigare och på en lista skrivit upp bland andra mitt namn. Jag blev sen kontaktad av The Studio som undrade om jag ville komma på en kostnadsfri "modell-för-en-dag-grej". Man betalar "bara" för de foton man vill ha. Eftersom jag inte hade något annat planerat för min födelsedag, så tackade jag ja. Jag kom alltså dit, fick registrera mig och sedan slå mig ner i väntrummet där jag fick fylla i åtta vänninors namn och mobilnummer. Gjorde man det skulle man få en gratis bild i sin beställning. Efter en stund kom en ung tjej och visade mig till make-upen där jag blev "spacklad till oigenkännlighet". Nu överdrev jag kanske, men jag är definitivt inte van vid att se mig så målad. Hon förklarade att 30 % "försvinner" vid fotograferingen, så därför la man på mycket. Sedan fixade hon mitt hår, men även här kändes det mindre bra. Något som skulle se ut som lockar prydde efter en kvart mitt huvud, men jag såg mer ut som de där skrämda dockornas hår i tomtarnas julverkstad. Det var inte utan än att jag hade svårt att föreställa mig att de kommande bilderna skulle falla mig i smaken. Lägg sen till en mage stor som en pilatesboll samt att resterande delar av min kropp inte längre är som den en gång var. Gulp! Fotograferingen gjordes av en späd liten tjej som gärna hade fått vara lite mer alert med glada rop och käcka förslag på poser, men ack nej. Korten blev i allafall tagna och nästa steg var att träffa en s.k viewer som tillsammans med mig skulle gå igenom bilderna. Det var här jag kände att hela The-Studio-konceptet brast ordentligt. Jag kände mig trängd in i ett hörn och mer eller mindre tvingad till att köpa ett antal kort och skulle man få ut det mesta och bästa av sitt köp så var det minst 10 bilder som gällde. Nio kort skulle kosta drygt 2000 kr medan 10 kort skulle kosta 1650 kr. Jag plockade ut tio bilder som kändes ok, men bara ett par av dem som jag egentligen skulle vilja ha. Viewern tyckte att -"va, bara två"!? Bla bla bla! Jag sa att jag nu känner mig tvungen att köpa alla tio och snabb som en kobra satte hon in en skiva för att börja bränna bilderna och tog snabbt upp frågan hur jag ville betala. Då kände jag bara att "-näpp, nu får hon ge sig"! Jag sa att jag var mycket obekväm av situationen och valde att inte ta några bilder alls. Jag tog pappret med mina vänninors namn och tackade för mig. Kändes hemskt till att börja med men när jag kom ut på gatan igen drog jag en lättnadens suck och knallade bort mot Centralen, nöjd med mitt beslut. Jag kan få minst lika fina bilder tagna därhemma med vår egen kamera, utan att betala tusentals kronor åt ett koncept som inte passade mig alls.
Resten av födelsedagen firades på egen hand hemma på Hansta Strand och två fina blomsterbuketter väntade utanför dörren när jag kom hem. En från min goe Anders och en från min käraste väninna Lena och hennes söner Pontus, Markus och Jakob! Tack gulle ni! Förövrigt har telefonen ringt hela dagen med vänner som har grattat. Det är härligt med vänner! Tack ska ni ha!